CHOCK 😱

Hallå!

Jag är i Köpenhamn och har precis avslutat andra dagen på utbytet. Vad ska jag säga? Jag är lite i chock. Haha nej, men känslan är lite hopp och förtvivlan just nu. Varför? Jo, för ibland förstår jag allt som sägs på föreläsningarna utan problem men ibland hörs bara ljud och jag sitter som ett frågetecken. Jag hoppas innerligen att det kommer kännas bättre snart. Jag blir så lycklig när jag lyckas förstå en längre stund men jag blir lika stressad och förtvivlad när jag inte förstår igen.

I dag hade vi föreläsningar om Parkinson sjukdom, Huntington, dystoni, tremor, epilepsi och bilddiagnostik vid neurologiska sjukdomar. Universitet är superflott och miljöerna är så fina, var man än går. 🙂

Vi hörs! /Oscar

IMG_1906

IMG_1907

IMG_1903

IMG_1910

Annonser

Framme

Jag kom fram till Köpenhamn i helgen och idag börjar min kurs i neurologi på danska. Jag hade nog kunna varit mer förberedd men det är som det är. Som tur är har jag en vecka med föreläsningar i olika ämnen. Schemat ser ut så här:

Schema 4. sem. K copy 2.jpg

Det känns bra med en mjukstart innan de kliniska placeringarna börjar veckan därpå. TBC! /Oscar

IMG_1895

IMG_1897

IMG_1899

IMG_1901

 

 

 

PV-feeling

Hallå!

Den här veckan har jag varit på vårdcentral. Jag tog 6-7 patienter per dag och främst från akutlistan. Det märktes att det är och har varit förkylningstider och jag fick chansen att undersöka många öron och halsar. Det var bra repetition från ÖNH-kursen. Charmen med vårdcentral är att patienter söker för lite vad som helst och det är ganska kul. En hade ont i magen, en hade problem med en fot eller ett knä, en annan var deprimerad och en tredje hade fått kliande utslag.

Här kommer några bilder från veckan. 😌

IMG_1827

IMG_1825

IMG_1826

IMG_1886

Läsarfråga 🧐

Tjabba tjenna!!

För någon vecka sen svarade jag på en läsarfråga och i det här inlägget har jag en ny fråga:

Hur är det att vara kandidat? Hur mycket ansvar får ni ta?

Först och främst, det här är en jättebra fråga och den är högst relevant. Kort och gott kan man säga att det känns bra att vara kandidat. Bra är kanske inte rätt ordval, utan det är snarare fler adjektiv så som: spännande, intressant, kul, lärorikt, lite läskigt, stimulerande, uttröttande, frustrerande och krävande. Eftersom alla placeringar skiljer sig åt i art får man som kandis uppleva det mesta. Dessutom råder skilda arbetskulturer mellan kliniker, mottagning och avdelningar. Dessutom är upplevelsen som kandis mycket handledarberoende. Själva placeringen och innehållet kanske inte är jättespännande men mycket kan räddas och göras intressant med en bra och engagerad handledare (, alltså en ansvarig läkare!) Det omvända råder givetvis också.

Teoretiskt och formellt har man som kandis egentligen inget medicinskt ansvar mot patienter eller annan vårdpersonal. Jag upplever att det är upp till mig själv att skapa ett informellt ansvar för att kunna ”träna” på att ta ansvar. Det kan till exempel vara att vara ”ansvarig” för två tre patienter och utföra alla kringsysslor som rör patienten. (Om du vill läsa mer om rollen som kandis bör du läsa det här inlägget. ) Det enda jag som kandidat inte får göra är att föreskriva och ordinera läkemedel. Till det måste jag ha handledarens hjälp.

Trevlig vecka! /Oscar

african-2027619__340.png

 

 

 

Nedräkning…

… till Köpenhamn! På fredag åker jag ner och på måndag börjar jag med fyra veckor neurologi -på danska! 🇩🇰 Jag vet inte vad jag förväntar mig men jag tänker att det kommer bli kul. Jag har fått hyra en lägenhet genom sjukhuset där jag ska vara och den ligger jättecentralt. Niclas kommer vara nere så ofta han kan och mest under helgerna. Jag ser fram emot att få upptäcka Danmark och Köpenhamn och jag har redan ett par saker på listan som jag vill göra. Kommentera eller maila gärna era bäst Köpenhamns-tips. Vi hörs! /Oscar

IMG_2321.jpg

Resultat 📋

Hej!

Jag lovade tidigare att delge mina resultat från uppsatsen och här kommer de. Jag skrev, som ni kanske vet, om en vaskulär antikropp som heter anti-PC. Vi följde och mätte anti-PC-nivåerna i blodet och utforskade vad som hände med nivåerna under graviditetens gång. Anti-PC finns naturligt hos alla människor men man vet egentligen inte vad den har funktion i kroppen. Den forskning som gjorts tidigare har visat att höga nivåer av anti-PC förutspår en minskad risk för att utveckla åderförkalkning och hjärtinfarkt. Forskningen har framför allt gjorts på äldre personer och bara en studie har undersökt anti-PC-nivåer hos gravida tidigare.

Vi fann att nivåerna av anti-PC går ner under graviditeten. Varför? Det vet vi inte. Är det relevant? Nja, kanske. Vi ville försöka förklara varför nivåerna gick ner och vi föreslog tre olika förklaringar till varför:

  1. Immunförsvaret nedregleras. Under graviditet nedregleras immunförsvaret för att inte avstöta fostret. Samtidigt får inte immunförsvaret regleras ner för mycket med risk för infektioner för både mamman och barnet.
  2. Blodvolymen stiger. Mer blod produceras under graviditeten (drygt 1 liter i genomsnitt) för att ge förutsättningar till att ett barn växer till. Vår tanke är att antikroppen blir utspädd och av den anledningen kunde vi finna lägre nivåer.
  3. Klassbyte av antikroppar. Den antikropp vi studerade var av typ antikropp G. En annan teori skulle vara att en annan typ av av antikropp började produceras istället (till exempel antikropp M), men det vet vi inte.

Om du är intresserad av att läsa hela studien så delar jag den gärna. Vi vill dessutom gå vidare med att publicera studien i en vetenskaplig tidskrift och det får bli årets uppgift. Om den blir publicerad kommer den finnas tillgänglig för alla som vill att läsa den och det känns kul!

🤗

blood-collection-2722940_960_720.jpg