Inför T9

Hej igen! 🤗

Termin 8 och uppsatsterminen är slut. Det känns tråkigt för jag har trivts väldigt bra men det ska också bli skönt med något nytt. Omställningen känns stor eftersom den här terminen har tillbringats framför ett skrivbord. Nästa termin blir klinisk och innehåller: ögon, öron-näsa-hals, psykiatri, primärvård, beroende och neurologi. Det ska bli kul att få träffa patienter igen och jag ser egentligen fram emot alla moment.

Den här terminen åker jag på utbyte. Jag ska till Köpenhamn 🇩🇰 8 veckor och kommer läsa neuro och delar av psykiatrin där. Det ska bli kul men jag är orolig för att jag inte kommer förstå danskan, om inte annat kommer jag bli bättre på danska när jag kommer tillbaka. Jag har funderat på att ladda upp med den danska serien Bron som går på Svt-Play. Tror ni det är en bra idé?

På måndag är det upprop till ny termin! Ciao! /Oscar

 

unknown-1769656_960_720.png

 

 

Annonser

Destination: CPH 🇩🇰

Hej på er!

Som jag skrivit om tidigare är planen att jag ska göra ett utbyte i Köpenhamn nästa vår, det vill säga under termin 9. Jag ser fram emot det och det ska bli kul att få en insikt i ännu ett sjukvårdssystem. Den här gången förväntar jag mig små skillnader till skillnad från när jag var placerad på ett indiskt diabetessjukhus i Bhubaneswar.

Upplägget för Köpenhamn är följande:

  • 4 veckor neurologi (en teorivecka och tre klinikveckor)
  • 4 veckor psykiatri (en teorivecka och tre klinikveckor)

Jag tror det är blir lagom och det innebär att jag läser öron- näsa – hals i Stockholm, samt ögon. Sen när jag kommer tillbaka läser jag lite mer psykiatri och beroende. Jag har också en vecka i primärvården. Det är mycket som ska klaffa för att man ska kunna åka på ett utbyte och vissa smådetaljer hänger fortfarande löst. Fortsättning följer! /Oscar

IMG_6953.jpg
CPH!

Rollen som läkarstudent

Hej på er!

Efter input från er läsare har jag valt att tillägna det här inlägget rollen som medicine kandidat, eller helt enkelt läkarstudent (eller läkarkandidat eller kandidat eller med kand eller kandis eller ja, ni förstår…) Det finns alltså många benämningar på läkarstudenter och ingen är rätt eller fel. Själv föredrar jag nog läkarstudent men jag vet andra i min klass som stenhårt presenterar sig som kandidat. Hon äldre kliniker och läkare verkar ”kandis” ligga rätt i munnen. Dessutom finns det alltid ett ”kandisrum” på alla alla sjukhus där vi som läkarstudenter kan pusta ut, äta lunch, snacka med varandra, vila eller plugga. Kandisrummen är liksom friad från ”riktiga” läkare.

cropped-151124_oscar_44a7502-1-copy
Foto: Peter Knutsson

Jag har tidigare skrivit om hur en vanlig dag kan se ut på läkarprogrammet men inte så mycket vad vi egentligen gör. Eftersom utbildningen medför en yrkesexamen är det viktigt att lära sig yrket. Det innebär att man ska kunna mycket och vara väldigt allsidig. Man måste t ex kunna styra det medicinska arbetet på en avdelning, ronda, träffa och undersöka patienter, möta patienter på en mottagning, dokumentera, ha kontakten med annan personal på vårdenheten och utföra enklare åtgärder. Utbildningen går helt enkelt ut på att axla rollen som underläkare. Uppgifter som vi förväntas utföra som läkarstudenter är:

  • Ta anamnes (det vill säga fråga relevanta frågor som rör sjukdom eller skada)
  • Undersöka patienten
  • Rapportera patienten till en annan eller mer senior kollega samt komma med preliminära diagnosförslag, förslag på handläggning inklusive prover, utredningar samt förslag till behandling
  • Dokumentera samtalet och undersökningen i journalsystemet
  • Dessutom leda och genomföra en rond tillsammans med sjuksköterskor, para-medicinare och andra professioner i vården
  • Tolka provsvar
  • Skriva remisser till undersökningar och utredningar (t ex ultraljud av hjärta, lungröntgen, lungfunktionstest mm)
  • Justera doser på mediciner baserat på provsvar och patientens tillstånd
  • Informera patienten om hälsotillståndet och besvara frågor som rör patientens mediciner och sjukdomar
  • Ha kontakten med sjuksyrror och löpande stämma av planen för patienten

Som ni förstår är det en del att hålla reda på och mycket att sätta sig in i. Det räcker alltså inte att ha koll på de teoretiska detaljerna vad gäller hjärtsvikt, lunginflammationer, höftförslitningar och kärlkramp. Dessutom förväntas att man bär det medicinska ansvaret och ”hålla ihop säcken” för patienten. Som tur jobbar inte läkare ensamma och det finns fantastiskt duktiga sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, logopeder, arbetsterapeuter, kuratorer och inte tala om alla medicinska sekreterare som tillsammans håller ihop vården för patienterna.

img_8417

Jag återkommer senare med ett annat inlägg som ger en liten annan bild av vad rollen som läkarstudent också kan innebära. För den är helt klart speciell!

Vi hörs! Oscar

Akut buk hos barn

Att barn får ont i magen är kanske inget nytt och magont hos barn går i de flesta fall över av sig själv. Förstoppning och enklare mag- och tarminfektioner är vanliga orsaker till varför barn får ont i magen. Dock finns det andra och mer allvarliga tillstånd i magen hos barn som kan behöva åtgärdas akut och med kirurgi. Om allt det här handlar den här artikeln från Läkartidningen om från 2014.

2390918633_bedf293a79_b.jpg
Länk till bilden

Snabbfakta om neosar

Fakta:

  • 1 av 20 barn är för tidigt födda (dvs född före graviditetsvecka 37)
  • 1 av 10 barn behöver neonatal specialistvård
  • Att barnen föds för tidigt kan bero på att värkarbetet påbörjas för tidigt (utan orsak), att fostervattnet går eller havandeskapsförgiftning.
  • Prognosen för för tidigt födda barn är god och de flesta barn har samma förutsättningar som fullgångna barn.
  • Om barnet föds i vecka 34 eller tidigare behöver det i regel tillgång till neo-kompetens.

I nästa inlägg skriver jag om VARFÖR barnen är på neo. Oscar

5448521242_1725b458fd.jpg
CC 2.0

Pediatrisk EKG

Hej igen!

Här kommer ett nytt lästips. Den här gången kommer det från Läkartidningen och handlar om EKG-tolkning hos barn. Det som är extra kul är att det är två kollegor från min arbetsplats som är delförfattare till artikeln. Hos väldigt småbarn, typ våra neobarn, är det inte ovanligt med arytmier och andra rytmstörningar. Det tänkte jag skriva mer om i ett kommande inlägg.

Länk till artikeln

abc-14884689097fw.jpg