Potatisskörd?

Potatisen på balkongen växer i oväntad snabb takt. Det känns snart som den håller på att ta över och liknar nästan ett stort buskage. Jag har inte kollat efter om det faktiskt finns potatis än och tänkte väntat tills att potatisen har blommat. Att odla potatis på balkongen är mycket enklare än vad jag trodde. Jag gjorde bara så här:

IMG_0257 copy.jpg

#TBT

Hej! Här kommer ett par roliga filmer från förra veckan när vi hade en simuleringsövning i kursen katastrofmedicin. Vi övade att vara först på en skadeplats, triagera, organisera och omhänderta skadade och chockade offer. Markörerna som spelade offer var studenter från en gymnasieklass. Håll till godo! 🙂 /Oscar

Skådespelartalangerna var många. #dramatennästa #consensumsollentuna #katastrofövning

Ett inlägg delat av Consensum Gymnasium (@consensumsollentuna)

Inlevelseförmåga på hög nivå. #dramatennästa #consensumsollentuna #katastrofövning

Ett inlägg delat av Consensum Gymnasium (@consensumsollentuna)

 

No cut, eller…

Jag kommer med största sannolikhet att inte bli kirurg. Det står klart efter den här terminen. Jag ska väl inte heller säga aldrig, men jag har svårt att se stora delar av min yrkeskarriär i en operationssal. Däremot har det gått upp för mig att jag tycker om själva mötesformen med mottagning, och speciellt mottagning med kirurg-, ortoped- eller urologpatienter. Om det finns något som ändå skulle få mig att bli kirurg så är nog ortopedi eller bröstkirurgi. Och varför?

  • Ortopedi har liksom det mest! Det har relativt friska patienter (vilket är trevligt, och missförstå mig rätt när jag säger friska patienter), trevliga möten med patienter, roliga undersökningar (speciellt knäundersökning), direkt och absolut neurologi, viss fysiologi, lite infektion, mycket rehabilitering samt att det faktiskt går att göra något åt patientens tillstånd. Dessutom har ortopederna varit de trevligaste, mest pålästa och proffsiga under hela terminen.

 

knee-bones-front.jpg
CC BY-ND 3.0
  • Bröstkirurgi har en otroligt trevlig patientkategori med uteslutande kvinnor (med undantag för en handfull män som drabbas varje år.) Möten som rör patienternas bröst är otroligt viktigt och är inte bara en bröstsjukdom utan så mycket mer. Aspekter som kvinnlighet, självbild och andra sociala frågor är ofta inblandade. Att få vägleda dessa kvinnor vore en ynnest. Dessutom är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar 1 av 9 och det tycks vara slumpartat vem som får sjukdomen. Samtidigt är prognosen för bröstcancer god i Sverige.

http://film.inuti.karolinska.se/media/FwKObrE1iVuyQDooUQp6gw/brostpalpation

Så vad mer då? Den här terminen har varit otroligt rolig och förmodligen den roligaste under hela läkarprogrammet. Den har framför allt varit väldigt praktisk, vilket jag har uppskattat. Dessutom har den varit integrerande och hela medicinåret (som jag läste förra året) har liksom fått tillämpats och nya lager har lagts på. Att läsa kirurgi har öppnat en helt ny värld till medicin och jag har samtidigt insett värdet av de opererande specialiteterna. Nu nämnde jag inte anestesi, men det var ju också väldigt kul och framför allt tack vare allt praktiskt arbete. Om du vill läsa om mina tankar innan kirurgterminen kan du göra det här.

Min läkarutbildning fortsätter och nästa termin ska jag testa att forska. Just nu blir det skönt med en paus från att vara läkarstudent på klinik men jag inser också att det är länge tills det att jag ska träffa patienter igen.

Som tur är kommer jag jobba på neo i sommar (läs mer här) och träffade de minsta patienterna vi har. Det känns bra och jag börjar redan imorgon. Jag kommer fortsätta att blogga även under sommaren och skriva om diverse saker som rör livet som läkarstudent på sommarlov. Till alla er som sökt läkarprogrammet, önskar jag bara lycka till! Har ni frågor redan nu så tveka inte att höra av er till mig.

Sommarlovet börjar NU! 👏🏼☀️🐝 /Oscar

 

EBM, eller…

EvidensBaserad Medicin som det också heter, är något läkarutbildningen på KI verkar tycka är speciellt viktigt. KI är nog inte ensamt om det men jag har en känsla att KI-studenter får extra exponering mot EBM, vetenskap och forskning i jämförelse mot andra läkarprogram. Ibland är det kul och spännande, och ibland är det inte det! Det blir lätt hänt att det känns övermäktigt, tråkigt, obetydande och nördigt. Akademin är ju inte känd för att ha swag precis, eller?

Den här terminen har vi haft ett projekt i EBM med just fokus på de ämnen vi läser (kirurgi, anestesi, ortopedi, onkologi och urologi) och jag och min kurskompis har sammanställt olika studier för att kunna svara på en klinisk frågeställning. Fredag är sista dagen för att skicka in vår postern och vårt arbete. Jag hoppas kunna lägga upp den i bloggen efter att vi är klara.