Uppsats: Anti-PC 💉

Hej!

Som jag tidigare lovat ska jag berätta vad min uppsats handlar om. Jag skriver om en vaskulär antikropp som heter anti-PC. Antikroppar finns naturligt i kroppen och produceras av vissa celler (B-celler). Man kan säga att de finns där som ett inbyggt skydd mot olika saker kroppen uppfattar farliga eller främmande. Det finns forskning som har hittat samband mellan kardiovaskulära sjukdomar, hjärtinfarkt och åderförkalkning och låga nivåer av anti-PC. Den forskning som framför allt har gjorts har varit på äldre patienter och patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar (till exempel SLE).

Min uppsats kommer undersöka anti-PC i gravida kvinnor och associera det med olika utfall för barnet och mamman. De utfall jag är intresserad av är om barnet kommer för tidigt (alltså föds prematur), eller om födelseviken blir avvikande eller om mamman måste genomgå ett akut kejsarsnitt. Detta är bara några av de saker som min uppsats kommer att handla om. Det är kul att det finns en koppling till mitt jobb på Neo!

Alla prover är redan insamlade vilket är en stor fördel när man ska skriva en uppsats som bara får ta 20 veckor. Resultaten kommer jag att presentera längre fram. Vi hörs! /Oscar

5448521242_1725b458fd
Foto: Anne Gedde, pic
Annonser

Pediatrisk EKG

Hej igen!

Här kommer ett nytt lästips. Den här gången kommer det från Läkartidningen och handlar om EKG-tolkning hos barn. Det som är extra kul är att det är två kollegor från min arbetsplats som är delförfattare till artikeln. Hos väldigt småbarn, typ våra neobarn, är det inte ovanligt med arytmier och andra rytmstörningar. Det tänkte jag skriva mer om i ett kommande inlägg.

Länk till artikeln

abc-14884689097fw.jpg

🏥🌱 Mitt jobb – Neo 👶🏼🍼

Jag har tidigare skrivit att jag jobbar extra på en neonatalavdelning. Jag började i december 2015 och jobbade där hela förra sommaren. Det var inte helt självklart att jag skulle börja jobba just där. När jag började läsa till läkare hade jag en tanke att arbeta med barn, och det har jag fortfarande. Däremot hade jag aldrig tänkt att jag skulle jobba med så små barn som de barn som är för tidigt födda. Så att jag hamnade på neo var nog mer en slump. Jag visste att min granne jobbade på neo och hade det inte varit för henne hade jag inte ens kommit på idéen att jobba just där. Nu när jag gör det tycker jag det är spännande, kul och givande! Barnen är söta, pyttesmå och de gör sällan kraftigt motstånd (t ex vid provtagning eller annan behandling.) På jobbet är det oftast tyst, lite mörkare belysning och i regel ganska lugnt.

Microbiology Techs diagnos samples
PKU-provtagning efter 48 timmar från födseln. (Bild från U.S Air Force photo/Staff Sgt Eric T. Sheler)

De flesta jag möter, både klasskompisar och andra vänner och bekanta privat, reagerar och säger: ”Oj, vad läskigt! De är ju så små! Hur går det egentligen för dom barnen och ligger inte alla barn i stora kuvöser?” Jag brukar svara: ”Nej, det är inte läskigt och ja, de är små. För de flesta baren går det bra och de flesta barn ligger inte i kuvöser.” 🙂

Redan efter några terminen på läkarprogrammet finns möjligheten att arbeta som undersköterska (eller USK som det heter på sjukhusspråk) inom vården.  Det är en strålande möjlighet att få mer erfarenhet av arbetet och rutiner på en vårdavdelning. Olika sjukhus och avdelningar har olika policy för vilken termin man som läkarstudent ska ha slutfört för arbeta som usk. De flesta sjukhus i Stockholm har från termin 4 eller 5.

Jag har fortfarande en tanke att jobba med äldre barn, men det utesluter inte att jobba med prematurer heller. Vägen till att bli neonatolog är bara lite längre än att ”bara” bli barnläkare. Jag tror jag skulle tycka om anestesidelen av de små barnen men det är svårt att svara på det ännu.

Så varför är barnen hos oss på neo? Det får du läsa om i ett kommande inlägg. 🙂

Ha det fint i sommaren! /Oscar

Nästa vecka – Tentavecka

Terminen är snart slut och tentaveckan närmar sig. Avseende examinering skiljer medicin- och kirurgkursen sig åt. Delarna liknar varandra men upplägget är ett annat. Den här terminen har vi en hel vecka med tre olika examineringsmoment. Tentaveckan början med en skriftlig salstenta på måndag. Alla studenter på hela kursen skriver tentan samtidigt och tentan går mellan klockan 9 till 15, utan paus. Jag ska ladda upp med ostmackor, kaffe på termos och kexchoklad, det har jag redan bestämt. Salstentan testar teoretiska kunskaper och tentan kräver 70% rätt för att bli godkänd. Veckan fortsätter på onsdagen med ett praktiskt prov, nämligen med ett OSCE (läs mer här vad ett OSCE är). Under medicinkursen hade vi också OSCE så formen är inte helt ny. Det är alltid lite läskigt men det ska nog gå bra. Veckan avslutas på fredag med en munta som är som ett muntligt förhör. Just den delen är ny men också den jag minst är orolig för, eftersom jag är bra på att prata. Så för att sammanfatta:

  • Tenta 📝
  • OSCE 💉
  • Munta 💁🏼‍♂️

Önska mig lycka till! 🙃 Oscar

EBM-poster

Hej igen!

Här är vår poster som i har jobba med under kirurgterminen. Vi valde att skriva om en komplikation till bukkirurgi, nämligen tarmvred. Vi ville undersöka om det fanns en skillnad i risken att drabbas av tarmvred mellan olika operationsmetoder. De metoderna vi tittade närmare på var öppen klassisk bukkirurgi och titthålsoperation. Vi valde dessutom att titta på ett typingrepp i buken, nämligen borttagande av tjocktarmen. Hoppas ni kan utläsa från vår poster vad man ska välja, givet att man kan.

Imorgon är första dagen på urologen! Fler uppdateringar kommer. OscarEBM Gr 2 Ziegel & Kjellberg

Pluggtips (aka gör flashcards)

Okej, så att plugga (som nästintill är synonymt med att lära sig saker utantill på läkarprogrammet) är något man som läkarstudent gör mycket. Ofta kan man behöva plugga i tid och otid inför en dugga, tenta, deltenta, seminarium, redovisning, munta, förhör, bedside-rond, grupparbete, ja listan kan göras lång. Oavsett till vad man pluggar så har mina pluggtekniker varierat. I början av läkarprogrammet, dvs under preklin, pluggade jag väldigt traditionellt och jag skrev ut alla föreläsningsslide, antecknade och strök över det som var viktigt. Det funkade bra, men det var tidskrävande. Det var ett säkert kort och det var enkelt att förstå vad föreläsarna tyckte vad viktigt.

Under medicinåret (termin 5 och 6) bytte jag strategi. Anledningen var nog att jag kände att karaktären på kunskapen förändrades. Det gick från att kunna enzymvägar och detaljerade verkningsmekanismer till att kunna handläggande av patienter, t ex vilken kortisondos en patient med KOL-exacerbation ska ha och hur man omhändertar en medvetandesänkt patient. Jag slutade skriva ut föreläsningarna och slutade nästan helt att anteckna. Jag valde däremot att förbereda mig noggrannare till seminarium och upprättade ett eget flashcard-system. För mig har det funkat strålande och nu känns det relativt lätt att plugga inför t ex tentor.

När jag pluggar gör jag alltså egna flashcards och det betyder att jag skriver en fråga, tillstånd, indikation, handläggning eller läkemedelsval på ena sidan och det rätta svaret på andra sidan. På så sätt är det enkelt att gå tillbaka och repetera och fokusera på det som jag kan mindre bra. Sen när tentan väl kommer finns mitt instuderingsmaterial klart. Eftersom jag har gjort materialet själv är det lättare att komma ihåg. Jag hittade ett inlägg med mina flashcards härHär är också ett exempel:

IMG_0212.JPG
And flip…
IMG_0213.JPG
Förklaring av begreppet samt hur man skiljer på tillstånden.