No cut, eller…

Jag kommer med största sannolikhet att inte bli kirurg. Det står klart efter den här terminen. Jag ska väl inte heller säga aldrig, men jag har svårt att se stora delar av min yrkeskarriär i en operationssal. Däremot har det gått upp för mig att jag tycker om själva mötesformen med mottagning, och speciellt mottagning med kirurg-, ortoped- eller urologpatienter. Om det finns något som ändå skulle få mig att bli kirurg så är nog ortopedi eller bröstkirurgi. Och varför?

  • Ortopedi har liksom det mest! Det har relativt friska patienter (vilket är trevligt, och missförstå mig rätt när jag säger friska patienter), trevliga möten med patienter, roliga undersökningar (speciellt knäundersökning), direkt och absolut neurologi, viss fysiologi, lite infektion, mycket rehabilitering samt att det faktiskt går att göra något åt patientens tillstånd. Dessutom har ortopederna varit de trevligaste, mest pålästa och proffsiga under hela terminen.

 

knee-bones-front.jpg
CC BY-ND 3.0
  • Bröstkirurgi har en otroligt trevlig patientkategori med uteslutande kvinnor (med undantag för en handfull män som drabbas varje år.) Möten som rör patienternas bröst är otroligt viktigt och är inte bara en bröstsjukdom utan så mycket mer. Aspekter som kvinnlighet, självbild och andra sociala frågor är ofta inblandade. Att få vägleda dessa kvinnor vore en ynnest. Dessutom är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar 1 av 9 och det tycks vara slumpartat vem som får sjukdomen. Samtidigt är prognosen för bröstcancer god i Sverige.

http://film.inuti.karolinska.se/media/FwKObrE1iVuyQDooUQp6gw/brostpalpation

Så vad mer då? Den här terminen har varit otroligt rolig och förmodligen den roligaste under hela läkarprogrammet. Den har framför allt varit väldigt praktisk, vilket jag har uppskattat. Dessutom har den varit integrerande och hela medicinåret (som jag läste förra året) har liksom fått tillämpats och nya lager har lagts på. Att läsa kirurgi har öppnat en helt ny värld till medicin och jag har samtidigt insett värdet av de opererande specialiteterna. Nu nämnde jag inte anestesi, men det var ju också väldigt kul och framför allt tack vare allt praktiskt arbete. Om du vill läsa om mina tankar innan kirurgterminen kan du göra det här.

Min läkarutbildning fortsätter och nästa termin ska jag testa att forska. Just nu blir det skönt med en paus från att vara läkarstudent på klinik men jag inser också att det är länge tills det att jag ska träffa patienter igen.

Som tur är kommer jag jobba på neo i sommar (läs mer här) och träffade de minsta patienterna vi har. Det känns bra och jag börjar redan imorgon. Jag kommer fortsätta att blogga även under sommaren och skriva om diverse saker som rör livet som läkarstudent på sommarlov. Till alla er som sökt läkarprogrammet, önskar jag bara lycka till! Har ni frågor redan nu så tveka inte att höra av er till mig.

Sommarlovet börjar NU! 👏🏼☀️🐝 /Oscar

 

No more PREKLIN

Jag är tacksam att jag läser termin 7, och inte termin 1, 2, 3 eller 4. Dessa fyra terminer på läkarprogrammet vid KI  omnämns preklin och är just vad det heter, före klinik – preklin. Det är alltså grundläggande kunskaper i medicin som är nödvändiga för att senare ha en djupare förståelse för det som händer på kliniken. Preklin kan liknas som en akademisk militärtjänstgöring  och är en utmaning pluggmässigt och intellektuellt.

I grova drag är upplägget för preklin följande vid KI:

  • Termin 1 – upptakt, cellbiologi och biokemi
  • Termin 2 – fysiologi (blod, endokrin, vätska, njure, lunga, syra och bas mm) och delvis anatomi. Min bästa preklin-termin, helt klart!
  • Termin 3 – fortsatt anatomi, neuro och patologi
  • Termin 4 – mikrobiologi, farmakologi och diagnostik samt preklin-tenta (en typ av integrering av de första två åren)

Jag hittade tre bilder från termin 2 och 3 på telefonen som ger en hint om vad vi lärde oss.

IMG_3016.JPG
Immunologi, termin 2 – skillnaden mellan olika T-celler och dess reaktionsbanor.

 

IMG_1571.JPG
Syra, bas och fysiologi, termin 2 -jag deltog i en labb som gick ut på att andas i en påse (!!!) med 100% syrgas. Efter 7 minuter kan se se själva vad som hände.
IMG_2069.PNG
Smärtbanor, termin 3 – olika typer av smärtstimuli har olika smärtbanor i kroppen.

Imorgon kör vi kirurgakuten igen!!! /Oscar

Kontrast och strejk!

Svart eller vitt. Guld eller sten. Slott eller koja. SUV eller barfota. Fattig eller rik. Ja, ungefär så känns Indien hela tiden, 24/7, och allt är väldigt oväntat och oförutsägbart. Det är härligt och tiden känns evig på något sätt. Det finns ingen indie jag träffat som varken respekterar sig egen eller någon annans tid. Det var jobbigt och frustrerande till en början men nu i efterhand är det ganska skönt.

Helgen var lugn och jag tog mig tid att börja skriva på projektet om barnfetma och diabetes. Och vi kanske solade och badade lite också. 🙂

img_8983

I går hade vi avslutning på sjukhuset, främst för att vår kursledare Sanjeevi åker hem till Sverige idag. All personal och alla doktorer och handledare deltog och vi bjöd på en show (se gärna bilder här).

img_9026

img_9031
Mr. Rajib – våran private driver i julskrud.

Innan vi skulle åka hem igår fick vi reda på att det var strejk idag så vi är bokstavligen inlåsta på vårt hotell. Kanske inte så kul, men det gav oss lite extra tid till att skriva på våra projekt. Imorgon är planen Capital Hospital igen och jag hoppas det blir lika spännande som förra gången.

Nu är det bara två dagar kvar till Niclas kommer och då börjar nästa del av resan. Vi har planerat att ta oss landvägen upp till Delhi via Kolkata (Calcutta), Varanasi, Agra och Jaipur. Självklart kommer jag skriva om det också. Vi hörs! /Oscar

Post-konferens

Här flyter allt på bra men det är lite kaos. Maten är god, kryddig, stark och mest vegetarisk. Hela helgen har vi spenderat på en diabeteskonferens (NUCD – National Update on Clinical Diabetes) här i Bhubaneswar. Hela konferensupplevelsen har varit kaotiskt men det känns också som hela konferensen är typsik för Indien. Allt händer samtidigt och många personer är inbladade i alla möjliga typer av problem. Under hela konferensen har diverse föreläsare presenterat vad som är nytt inom klinisk diabetesvård och samtidigt som föreläsningarna avlöser varandra springer det runt minst tio fotografer, tre té-serverare, annan personal som verkar yra, telefoner ringer hejvilt och deltagarna SVARAR och pratar under föredragen. Därtill har vi legat minst 75 minuter efter i schemat. Konferensdeltagarna kommer och går i lokalen hur de själva behagar och allt är bara helt kaos. Dessutom är det  en otrolig variation i kvalitén på föreläsarna. En sak som är gemensamt för alla föreläsare är dock att de löser ordagrant vad som står på varje slide. Och på det, pratar de allt för snabb engelska för deras eget bästa med en kraftig indisk brytning. Men vet ni vad? Allt är supergenuint och väldigt härligt!

Idag är vi tillbaka på sjukhuset och träffar nya diabetes-patienter. Varje dag avslutas med yoga 16-17 innan vi åker hem till hotellet.

Hur gick OSCE?

Bra, men två stationer var speciellt svåra. Jag hade följande stationer:
  • Infektion – pneumoni
  • Hydrering – fysikalisk status och anamnes
  • Instruering av en PEF (Peak Expiratory Flow)-mätare
  • A-HLR (läs mer här)
  • Medvetslös patient – enligt ABCDE (läs mer här)
  • Blodgas-tagning (dvs artärblodtagning)

Infektion och hydrering var speciellt svåra stationer och det berodde kanske mer på utformningen av själva stationerna. Jag hade pluggat på hydrering dagen innan OSCE men utifrån ett njurperspektiv. Kruxet var bara att examinatorn var kardiolog (hjärtläkare) och ganska ointresserad av njurperspektivet. Hur som helst gick provet bra och senare på kvällen fick jag ett mail med ett godkänt resultat.

Och hudtentan?

Angående hudtentan så gick den också bra och de flesta frågor var ganska väntade. Själva bilddelen av tentan, där vi presenterades för 25 olika hudbilder och skrev ner mest sannolik diagnos, var riktigt rolig.

Till helgen är tanken att vi ska åka till Puri, skriver något innan det. Ohm, Oscar

3 solråd i november 🌞

Det här blir kanske ett löjligt inlägg eftersom det ska handla om solråd… i november. Just nu läser vi hud och vi får se och lära oss om diverse tillstånd och sjukdomar i huden och där ibland olika typer av hudtumörer och cancrar. Att avgöra om det rör sig om  hudcancer eller inte är inte lätt och vissa former av hudcancer kan vara riktigt aggressiva och svåra att diagnosticera. Alla patienter som antigen är i riskgrupp att drabbas eller har drabbats av hudcancer får ett strikt solråd: UNDVIK SOLEN! Men det finns också mer allmänna solråd som gäller alla som kan vara bra att påminna sig om:

  • Undvik solen från kl 11 – 15. Solen är som starkast då och är som mest skadlig för din hud.
  • Bär heltäckande kläder som skyddar både armar och ben. För huvudet räcker sällan en keps och en hatt är det bästa alternativet.
  • Om du ska vara i solen, använd minst SPF 50 i solskyddsfaktor.

Om en vecka åker jag till Indien och vi får se hur stark sol det är där. Det kommer onekligen vara mer sol i Indien än i Sverige. November erbjuder i sitt 1.3h sol per dag i Sverige vilket gör november till en hemsk mörk månad. Jag hämtade mitt visum till Indien för några veckor sedan. IMG_8523.jpg

 

Vi hade nyligen föreläsning om infektioner och infestationer i huden och fick se den här bilden. Vad tror ni att det är?

IMG_8518.jpg
Skräckinjagande utseende med klor, ca 2-4 mm stor. Vad är det?

Hudtentan är på fredag, uppdaterar innan dess! /Oscar

Infektionskursen

 

Hej!

Vi har precis avslutat infektionskursen. Infektion är kul och kursen som helhet var super MEEN tentan var på tok för svår + att poängsättningssystemet var riktigt uselt den här gången. För att få godkänt på våra tentor måste man få minst 67%. Det är i och för sig helt fair och varken högre eller lägre gräns är nog svårt att motivera.

Kursen innefattade vanliga infektionssjukdomar, tropikmedicin, antibiotikaval (typ det svåraste!), handläggning av de vanligaste diagnoserna och allmän mikrobiologi (också ganska svårt faktiskt). Några områden som kursen berörde var sepsis (blodförgiftning), herpessjukdomar, infektioner i CNS (centrala nervsystemet) och i mage och tarm, malaria,  HIV, hepatit, borrelia, tuberkulos, feber och så klart infektioner i luft- och urinvägar.

img_7990
Slide från HIV-föreläsningen

Det är också tydligt att vårt nästa stora hot mot mänskligheten, efter klimatet, är antibiotikaresistens. Och samtidigt är vi nära att utrota vissa sjukdomar tack vare vaccin!

Nästa inlägg tänkte jag fokusera mer på vem jag är och var jag kommer ifrån. Vi ses! Oscar

img_5900
Det är ju höst ändå!