Ansökan är öppen till VT18!

Hej!

Förra veckan öppnade ansökan till läkarprogrammet! Om du inte har hört det tidigare så är det svåraste är inte att klara utbildningen, det svåraste är att ta sig in. Om du funderar på att söka till KI så tycker jag att du ska göra det.  I januari har jag varit läkarstudent 4 år och så här långt har det varit en superrolig utbildning. Du kommer börja läsa preklin de två första åren för att senare ta steget till klin.

Min vecka fortsätter med uppsatsskrivande. Jag försöker uppdatera om läget innan veckan är slut. Ciao! Oscar

Annonser

Rollen som läkarstudent

Hej på er!

Efter input från er läsare har jag valt att tillägna det här inlägget rollen som medicine kandidat, eller helt enkelt läkarstudent (eller läkarkandidat eller kandidat eller med kand eller kandis eller ja, ni förstår…) Det finns alltså många benämningar på läkarstudenter och ingen är rätt eller fel. Själv föredrar jag nog läkarstudent men jag vet andra i min klass som stenhårt presenterar sig som kandidat. Hon äldre kliniker och läkare verkar ”kandis” ligga rätt i munnen. Dessutom finns det alltid ett ”kandisrum” på alla alla sjukhus där vi som läkarstudenter kan pusta ut, äta lunch, snacka med varandra, vila eller plugga. Kandisrummen är liksom friad från ”riktiga” läkare.

cropped-151124_oscar_44a7502-1-copy
Foto: Peter Knutsson

Jag har tidigare skrivit om hur en vanlig dag kan se ut på läkarprogrammet men inte så mycket vad vi egentligen gör. Eftersom utbildningen medför en yrkesexamen är det viktigt att lära sig yrket. Det innebär att man ska kunna mycket och vara väldigt allsidig. Man måste t ex kunna styra det medicinska arbetet på en avdelning, ronda, träffa och undersöka patienter, möta patienter på en mottagning, dokumentera, ha kontakten med annan personal på vårdenheten och utföra enklare åtgärder. Utbildningen går helt enkelt ut på att axla rollen som underläkare. Uppgifter som vi förväntas utföra som läkarstudenter är:

  • Ta anamnes (det vill säga fråga relevanta frågor som rör sjukdom eller skada)
  • Undersöka patienten
  • Rapportera patienten till en annan eller mer senior kollega samt komma med preliminära diagnosförslag, förslag på handläggning inklusive prover, utredningar samt förslag till behandling
  • Dokumentera samtalet och undersökningen i journalsystemet
  • Dessutom leda och genomföra en rond tillsammans med sjuksköterskor, para-medicinare och andra professioner i vården
  • Tolka provsvar
  • Skriva remisser till undersökningar och utredningar (t ex ultraljud av hjärta, lungröntgen, lungfunktionstest mm)
  • Justera doser på mediciner baserat på provsvar och patientens tillstånd
  • Informera patienten om hälsotillståndet och besvara frågor som rör patientens mediciner och sjukdomar
  • Ha kontakten med sjuksyrror och löpande stämma av planen för patienten

Som ni förstår är det en del att hålla reda på och mycket att sätta sig in i. Det räcker alltså inte att ha koll på de teoretiska detaljerna vad gäller hjärtsvikt, lunginflammationer, höftförslitningar och kärlkramp. Dessutom förväntas att man bär det medicinska ansvaret och ”hålla ihop säcken” för patienten. Som tur jobbar inte läkare ensamma och det finns fantastiskt duktiga sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, logopeder, arbetsterapeuter, kuratorer och inte tala om alla medicinska sekreterare som tillsammans håller ihop vården för patienterna.

img_8417

Jag återkommer senare med ett annat inlägg som ger en liten annan bild av vad rollen som läkarstudent också kan innebära. För den är helt klart speciell!

Vi hörs! Oscar

Akut buk hos barn

Att barn får ont i magen är kanske inget nytt och magont hos barn går i de flesta fall över av sig själv. Förstoppning och enklare mag- och tarminfektioner är vanliga orsaker till varför barn får ont i magen. Dock finns det andra och mer allvarliga tillstånd i magen hos barn som kan behöva åtgärdas akut och med kirurgi. Om allt det här handlar den här artikeln från Läkartidningen om från 2014.

2390918633_bedf293a79_b.jpg
Länk till bilden

✌🏼Varför är barnen på neo?👶🏽

I det här inlägget lovade jag att berätta varför vi vårdar för tidigt födda barn (eller fullgångna för den delen) på neo. Neo är förkortat från neonatal och betyder egentligen bara nyfödd. 🌱 I regel är barnen som vi vårdar för tidigt födda och i grunden ofta friska. Men på grund av omognaden hos barnen kan de behöva speciella insatser för att klara de första veckorna i livet.

Direkt efter förlossningen finns en rad olika tillstånd hos barnet som kan kräva direkta åtgärder.

  • Andningen. För tidigt födda barn kan ha det kämpigt att andas själva till en början och då behöver de hjälp. Barnet får då andas i en mask som som heter CPAP (continuous positive airway pressure) eller Neo-puff. Behandlingen trycker ner luft (eller luft uppblandad med syrgas) i lungorna som vidhåller lungblåsorna öppna, annars finns risk att de faller ihop under utandningen.
  • Temperaturen. Det tidigt födda barnet har oftast svårt att hålla värmen vilket är enkelt åtgärdat med en värmelampa eller en värmebädd.
  • Luftfuktighet. De absolut minsta barnen kan behöva ligga i kuvös. Deras hud är mycket tunn och släpper vätska i stor utsträckning. I kuvösen är luftfuktigheten hög vilket förhindrar att barnet torkar ut.

    1024px-Neonatal_Jacoplane.jpg
    Foto av: Jaap Vermeulen

Därtill finns andra förlopp och komplikationer som kan tillstöta under tiden och måste därför följas.

  • Gulsot. Under de första dygnen kan en gul ton utvecklas i barnets hud och ögonvitor. Det är blodrestprodukten, bilirubin, som har en oförmåga att brytas ner i levern som ansamlas hos barnet. Om nivåerna av bilirubin blir för höga kan det skada hjärnan. Som hjälp på traven får barnet genomgå en ljusbehandling som hjälper till att bryta ner bilirubinet. Att barnen genomgår ljusbehandling hos oss är vanligt.

    Jaundice_phototherapy.jpg
    Foto av: Martin Pot
  • Tarminflammation. Ett mycket ovanligt, men fruktat tillstånd är NEC eller nekrotiserande enterokolit. Barnet får ont i magen, kräks och blir allvarligt sjuk. Barnet slår av på andningstaken och bleknar. Orsakerna är inte helt kartlagda.
  • Lågt blodvärde. De barn som är mycket för tidigt födda kan behöva blod. Det lilla barnet har svårt att själva bilda egna blodkroppar.
  • Andningsuppehåll. Ett av de småhyss som de för tidigt födda barnen kan syssla med är att göra små andningsuppehåll som också kallas apnéer. Det är läskigt att stå vid sidan när det händer men det fanns samtidigt en rad olika knep att ta till för att häva andningsuppehåll.
  • Lungkollaps. Även väldigt små barn kan drabbas av lungkollaps, (som jag skrivit om tidigare här. ) Behandlingen är liknande den som är för vuxna.
  • Ökad risk för infektioner. Likväl som de övriga organen är omogna är också immunförsvaret det. Bara på misstanke att barnet har en infektion sätter läkaren in förebyggande antibiotika. En viktig åtgärd för att skydda barnet mot infektioner är god handhygien hos både föräldrar och vårdpersonal.
  • Förändringar i näthinnan i ögonen. Barn som föds före vecka 31 kommer undersökas av en ögonläkare regelbundet. Ögonläkaren letar efter kärlförändringar på näthinnan hos barnet som kallas ROP, eller retinopathy of prematurity. Om förändringar föreligger och upptäcks finns laserbehandling att tillgå som förhindrar att näthinnan lossnar.

Nu vet ni ganska mycket mer om för tidigt födda barn och vad vi gör på neo för att de ska ha samma förutsättningar som alla andra barn. Min uppsats undersöker om svaret till för tidig födsel finns hos mamman. Om det skriver jag i ett senare inlägg.

Vi hörs! Oscar

Snabbfakta om neosar

Fakta:

  • 1 av 20 barn är för tidigt födda (dvs född före graviditetsvecka 37)
  • 1 av 10 barn behöver neonatal specialistvård
  • Att barnen föds för tidigt kan bero på att värkarbetet påbörjas för tidigt (utan orsak), att fostervattnet går eller havandeskapsförgiftning.
  • Prognosen för för tidigt födda barn är god och de flesta barn har samma förutsättningar som fullgångna barn.
  • Om barnet föds i vecka 34 eller tidigare behöver det i regel tillgång till neo-kompetens.

I nästa inlägg skriver jag om VARFÖR barnen är på neo. Oscar

5448521242_1725b458fd.jpg
CC 2.0

T8

Första dagen på termin 8. Ja, hur känns det? Men helt okej ändå. Jag har svårt att tro att det här kommer bli min favorittermin, men kanske inte den sämsta heller. Termin 7 överraskade positivt men kirurgi är liksom inte min grej. Den här terminen skriver jag uppsats och jag ska skriva om två vaskulära antikroppar hos gravida kvinnor. Jag skriver för en institution som ligger på KI som heter MEB – Medicinsk epidemiologi och biostatistik. Institutionen känns väldigt proffsig så det ska bli kul att få vara en del av den. Studien som vi utgår från heter Born into Life och handlar egentligen precis om det jag är intresserad av. Gå gärna in och läs vad studien handlar om. 🙂

baby-feet-836867_960_720.jpg

Sommarkurs 🇩🇰

Den här sommaren har jag läst en kurs i danska, på distans. Det har gått ganska bra trots att jag har jobbat och varit helt ledig fyra veckor. Från början hade jag ingen avsikt att ta själva högskolepoängen, men nu kanske jag gör det ändå, vi får se. Eftersom jag planerar att göra utbyte i Köpenhamn nästa vår tänkte jag att det var en bra idé att få lite grundläggande färdigheter i språket. Det har faktiskt varit riktigt kul att sätta sig in i ett annat skandinaviskt språk och ändå lättare än vad jag trodde. Jag har lyssnat mycket på radio och speciellt det här programmet. Jag märker att jag måste koncentrera mig och lyssna noga och då förstår jag det mesta. Att läsa går desto lättare.

Upplägget har varit att varje tisdag kl 17 har vi haft ett webinar. Då e-träffas några studenter med vår lärare och vi gör uppgifter tillsammans. Till exempel har vi läst en del texter, så som den här texten:

Ane og hans er naboer - udtale af a copy

Det är faktiskt väldigt kul med danska! Hoppas bara det funkar på riktigt sen. Oscar