Destination: CPH 🇩🇰

Hej på er!

Som jag skrivit om tidigare är planen att jag ska göra ett utbyte i Köpenhamn nästa vår, det vill säga under termin 9. Jag ser fram emot det och det ska bli kul att få en insikt i ännu ett sjukvårdssystem. Den här gången förväntar jag mig små skillnader till skillnad från när jag var placerad på ett indiskt diabetessjukhus i Bhubaneswar.

Upplägget för Köpenhamn är följande:

  • 4 veckor neurologi (en teorivecka och tre klinikveckor)
  • 4 veckor psykiatri (en teorivecka och tre klinikveckor)

Jag tror det är blir lagom och det innebär att jag läser öron- näsa – hals i Stockholm, samt ögon. Sen när jag kommer tillbaka läser jag lite mer psykiatri och beroende. Jag har också en vecka i primärvården. Det är mycket som ska klaffa för att man ska kunna åka på ett utbyte och vissa smådetaljer hänger fortfarande löst. Fortsättning följer! /Oscar

IMG_6953.jpg
CPH!
Annonser

MORR! 😡

Jag är besviken på vår utbildning i medicinsk etik. Jag tycker inte den håller måttet för en läkarutbildning och speciellt inte med tanke på vilka beslut som vi senare förväntas ta. Under varje termin finns det inslag av etikmoment men det märks att området inte är prioriterat i utbildningen. Det känns mer som att det är en grej som vi bara ska passera. Jag skulle önska att förutsättningarna var bättre och att mer handlade om att diskutera i mindre grupper med max 2-3 studenter samt en handledare. Det mesta av vår undervisning sker i hel eller halvklass, det vill säga ca 60 till 100 studenter åt gången. Det är helt poänglöst och faktiskt värdelöst så som det är nu. Lärarna är inte heller bra, en del är arga, en del är ointresserade och oengagerade. Vi hade en bra lärare, en gång, och han utgick från riktiga fall, spelade teater med oss studenter, gjorde momentet roligt och lekfullt. Jag minns att jag tog med mig någonting den gången.

Innehållet är alltid detsamma, exemplen likadana och samma teorier upprepas med olika infallsvinklar utan klinisk relevans. Det gör också att man är hyfsat omotiverad varje gång. Det absolut sämsta med alltihop är att momentet är obligatoriskt (som det mesta på läkarprogrammet!) Jag tycker det skulle vara mer givande att utgå från verkliga fall som vi själv upplever på kliniken samt gå igenom etiska dilemman med en handledare i små grupper.  Jag förstår att det skulle vara resurskrävande och förmodligen kostsamt men just nu är undervisningen helt värdelös så det spelar ändå ingen roll. Jag hoppas att medicinsk etik på läkarprogrammen kan bli mer prioriterad och att formerna för momenten kan få en annan karaktär (läs inga föreläsningar.)

Jag vet att jag själv har framfört åsikterna i kursutvärderingar och till studentrepresentanter tidigare och jag kommer göra det igen. Jag hoppas det kan bli ändring. Ofta brukar jag vara väldigt nöjd med kurserna och innehållet är för det mesta relevant. I det stora hela är hela utbildningen genomtänkt och alla moment bygger på varandra. Jag hoppas bara etikmomenten skulle kunna utgå ifrån vad vi studenter efterfrågar.

ethics-2110589_960_720.jpg
CC0 1.0

 

Rollen som läkarstudent

Hej på er!

Efter input från er läsare har jag valt att tillägna det här inlägget rollen som medicine kandidat, eller helt enkelt läkarstudent (eller läkarkandidat eller kandidat eller med kand eller kandis eller ja, ni förstår…) Det finns alltså många benämningar på läkarstudenter och ingen är rätt eller fel. Själv föredrar jag nog läkarstudent men jag vet andra i min klass som stenhårt presenterar sig som kandidat. Hon äldre kliniker och läkare verkar ”kandis” ligga rätt i munnen. Dessutom finns det alltid ett ”kandisrum” på alla alla sjukhus där vi som läkarstudenter kan pusta ut, äta lunch, snacka med varandra, vila eller plugga. Kandisrummen är liksom friad från ”riktiga” läkare.

cropped-151124_oscar_44a7502-1-copy
Foto: Peter Knutsson

Jag har tidigare skrivit om hur en vanlig dag kan se ut på läkarprogrammet men inte så mycket vad vi egentligen gör. Eftersom utbildningen medför en yrkesexamen är det viktigt att lära sig yrket. Det innebär att man ska kunna mycket och vara väldigt allsidig. Man måste t ex kunna styra det medicinska arbetet på en avdelning, ronda, träffa och undersöka patienter, möta patienter på en mottagning, dokumentera, ha kontakten med annan personal på vårdenheten och utföra enklare åtgärder. Utbildningen går helt enkelt ut på att axla rollen som underläkare. Uppgifter som vi förväntas utföra som läkarstudenter är:

  • Ta anamnes (det vill säga fråga relevanta frågor som rör sjukdom eller skada)
  • Undersöka patienten
  • Rapportera patienten till en annan eller mer senior kollega samt komma med preliminära diagnosförslag, förslag på handläggning inklusive prover, utredningar samt förslag till behandling
  • Dokumentera samtalet och undersökningen i journalsystemet
  • Dessutom leda och genomföra en rond tillsammans med sjuksköterskor, para-medicinare och andra professioner i vården
  • Tolka provsvar
  • Skriva remisser till undersökningar och utredningar (t ex ultraljud av hjärta, lungröntgen, lungfunktionstest mm)
  • Justera doser på mediciner baserat på provsvar och patientens tillstånd
  • Informera patienten om hälsotillståndet och besvara frågor som rör patientens mediciner och sjukdomar
  • Ha kontakten med sjuksyrror och löpande stämma av planen för patienten

Som ni förstår är det en del att hålla reda på och mycket att sätta sig in i. Det räcker alltså inte att ha koll på de teoretiska detaljerna vad gäller hjärtsvikt, lunginflammationer, höftförslitningar och kärlkramp. Dessutom förväntas att man bär det medicinska ansvaret och ”hålla ihop säcken” för patienten. Som tur jobbar inte läkare ensamma och det finns fantastiskt duktiga sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, logopeder, arbetsterapeuter, kuratorer och inte tala om alla medicinska sekreterare som tillsammans håller ihop vården för patienterna.

img_8417

Jag återkommer senare med ett annat inlägg som ger en liten annan bild av vad rollen som läkarstudent också kan innebära. För den är helt klart speciell!

Vi hörs! Oscar

Sommarkurs 🇩🇰

Den här sommaren har jag läst en kurs i danska, på distans. Det har gått ganska bra trots att jag har jobbat och varit helt ledig fyra veckor. Från början hade jag ingen avsikt att ta själva högskolepoängen, men nu kanske jag gör det ändå, vi får se. Eftersom jag planerar att göra utbyte i Köpenhamn nästa vår tänkte jag att det var en bra idé att få lite grundläggande färdigheter i språket. Det har faktiskt varit riktigt kul att sätta sig in i ett annat skandinaviskt språk och ändå lättare än vad jag trodde. Jag har lyssnat mycket på radio och speciellt det här programmet. Jag märker att jag måste koncentrera mig och lyssna noga och då förstår jag det mesta. Att läsa går desto lättare.

Upplägget har varit att varje tisdag kl 17 har vi haft ett webinar. Då e-träffas några studenter med vår lärare och vi gör uppgifter tillsammans. Till exempel har vi läst en del texter, så som den här texten:

Ane og hans er naboer - udtale af a copy

Det är faktiskt väldigt kul med danska! Hoppas bara det funkar på riktigt sen. Oscar

Akutmottagningen 🏥

Hej alla!

För ett tag sedan hittade jag en bra och välskriven blogg som jag verkligen kan rekommendera. Den heter Akutmottagningen och skriver både brett och smalt om det som rör en akutmottagning. Bloggen blandar fall, nya rön och ger tips på vidare läsning.

Det påminner mig också om mina egna veckor på akuten. 🙂

Vi hörs! Oscarimg_0149

No cut, eller…

Jag kommer med största sannolikhet att inte bli kirurg. Det står klart efter den här terminen. Jag ska väl inte heller säga aldrig, men jag har svårt att se stora delar av min yrkeskarriär i en operationssal. Däremot har det gått upp för mig att jag tycker om själva mötesformen med mottagning, och speciellt mottagning med kirurg-, ortoped- eller urologpatienter. Om det finns något som ändå skulle få mig att bli kirurg så är nog ortopedi eller bröstkirurgi. Och varför?

  • Ortopedi har liksom det mest! Det har relativt friska patienter (vilket är trevligt, och missförstå mig rätt när jag säger friska patienter), trevliga möten med patienter, roliga undersökningar (speciellt knäundersökning), direkt och absolut neurologi, viss fysiologi, lite infektion, mycket rehabilitering samt att det faktiskt går att göra något åt patientens tillstånd. Dessutom har ortopederna varit de trevligaste, mest pålästa och proffsiga under hela terminen.

 

knee-bones-front.jpg
CC BY-ND 3.0
  • Bröstkirurgi har en otroligt trevlig patientkategori med uteslutande kvinnor (med undantag för en handfull män som drabbas varje år.) Möten som rör patienternas bröst är otroligt viktigt och är inte bara en bröstsjukdom utan så mycket mer. Aspekter som kvinnlighet, självbild och andra sociala frågor är ofta inblandade. Att få vägleda dessa kvinnor vore en ynnest. Dessutom är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar 1 av 9 och det tycks vara slumpartat vem som får sjukdomen. Samtidigt är prognosen för bröstcancer god i Sverige.

http://film.inuti.karolinska.se/media/FwKObrE1iVuyQDooUQp6gw/brostpalpation

Så vad mer då? Den här terminen har varit otroligt rolig och förmodligen den roligaste under hela läkarprogrammet. Den har framför allt varit väldigt praktisk, vilket jag har uppskattat. Dessutom har den varit integrerande och hela medicinåret (som jag läste förra året) har liksom fått tillämpats och nya lager har lagts på. Att läsa kirurgi har öppnat en helt ny värld till medicin och jag har samtidigt insett värdet av de opererande specialiteterna. Nu nämnde jag inte anestesi, men det var ju också väldigt kul och framför allt tack vare allt praktiskt arbete. Om du vill läsa om mina tankar innan kirurgterminen kan du göra det här.

Min läkarutbildning fortsätter och nästa termin ska jag testa att forska. Just nu blir det skönt med en paus från att vara läkarstudent på klinik men jag inser också att det är länge tills det att jag ska träffa patienter igen.

Som tur är kommer jag jobba på neo i sommar (läs mer här) och träffade de minsta patienterna vi har. Det känns bra och jag börjar redan imorgon. Jag kommer fortsätta att blogga även under sommaren och skriva om diverse saker som rör livet som läkarstudent på sommarlov. Till alla er som sökt läkarprogrammet, önskar jag bara lycka till! Har ni frågor redan nu så tveka inte att höra av er till mig.

Sommarlovet börjar NU! 👏🏼☀️🐝 /Oscar

 

Nästa vecka – Tentavecka

Terminen är snart slut och tentaveckan närmar sig. Avseende examinering skiljer medicin- och kirurgkursen sig åt. Delarna liknar varandra men upplägget är ett annat. Den här terminen har vi en hel vecka med tre olika examineringsmoment. Tentaveckan början med en skriftlig salstenta på måndag. Alla studenter på hela kursen skriver tentan samtidigt och tentan går mellan klockan 9 till 15, utan paus. Jag ska ladda upp med ostmackor, kaffe på termos och kexchoklad, det har jag redan bestämt. Salstentan testar teoretiska kunskaper och tentan kräver 70% rätt för att bli godkänd. Veckan fortsätter på onsdagen med ett praktiskt prov, nämligen med ett OSCE (läs mer här vad ett OSCE är). Under medicinkursen hade vi också OSCE så formen är inte helt ny. Det är alltid lite läskigt men det ska nog gå bra. Veckan avslutas på fredag med en munta som är som ett muntligt förhör. Just den delen är ny men också den jag minst är orolig för, eftersom jag är bra på att prata. Så för att sammanfatta:

  • Tenta 📝
  • OSCE 💉
  • Munta 💁🏼‍♂️

Önska mig lycka till! 🙃 Oscar