☀️ Halvtid i Florida 🌴

Hej!

Uppsatsterminen bjuder på stort eget ansvar men därmed också stor portion frihet. Jag tycker om båda delarna och jag har jobbat hårt med uppsatsen innan jag åkte till USA. Väl här har jag fortsatt läst in mig på olika studier, redigerat och filat vidare på min text. Dessutom har jag försökt utkristallisera vilka delar jag ska presentera i resultatdelen. Det är svårt att skriva en uppsats och det kräver mycket tankeverksamhet. Det är samtidigt stimulerande att få tänka, lösa problem och lära sig nya saker -hela tiden!

Förra veckan hade vi halvtidspresentationer. Då redovisar man vad man gjort hittills av sitt arbete. Presentationen gick bra och bedömningen från läraren föll väl ut vilket var skönt.

Just nu står jag inför att lära mig en ny statistisk modell som heter Linear mixed model. Den är tydligen väl använd inom epidemiologisk forskning och den tar hänsyn till flera upprepade mätvärden samt om vissa data saknas vid vissa tidpunkter. Jag hoppas på vidare vägledning av min handledare som även hon har stämt av med en statistiker. Det är nog bara så att vi inte gör fel. Jag har själv en plan att jag ska ha ett klart utkast av hela uppsatsen 1a december. Vi får se om jag lyckas. Då har jag ytterligare tre veckor att redigera, putsa och förfina alla delar innan deadline.

Bjuder på en bild från stranden i Florida. 🙂 /Oscar

IMG_1452.jpg

Annonser

Uppsats: Anti-PC 💉

Hej!

Som jag tidigare lovat ska jag berätta vad min uppsats handlar om. Jag skriver om en vaskulär antikropp som heter anti-PC. Antikroppar finns naturligt i kroppen och produceras av vissa celler (B-celler). Man kan säga att de finns där som ett inbyggt skydd mot olika saker kroppen uppfattar farliga eller främmande. Det finns forskning som har hittat samband mellan kardiovaskulära sjukdomar, hjärtinfarkt och åderförkalkning och låga nivåer av anti-PC. Den forskning som framför allt har gjorts har varit på äldre patienter och patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar (till exempel SLE).

Min uppsats kommer undersöka anti-PC i gravida kvinnor och associera det med olika utfall för barnet och mamman. De utfall jag är intresserad av är om barnet kommer för tidigt (alltså föds prematur), eller om födelseviken blir avvikande eller om mamman måste genomgå ett akut kejsarsnitt. Detta är bara några av de saker som min uppsats kommer att handla om. Det är kul att det finns en koppling till mitt jobb på Neo!

Alla prover är redan insamlade vilket är en stor fördel när man ska skriva en uppsats som bara får ta 20 veckor. Resultaten kommer jag att presentera längre fram. Vi hörs! /Oscar

5448521242_1725b458fd
Foto: Anne Gedde, pic

✌🏼Varför är barnen på neo?👶🏽

I det här inlägget lovade jag att berätta varför vi vårdar för tidigt födda barn (eller fullgångna för den delen) på neo. Neo är förkortat från neonatal och betyder egentligen bara nyfödd. 🌱 I regel är barnen som vi vårdar för tidigt födda och i grunden ofta friska. Men på grund av omognaden hos barnen kan de behöva speciella insatser för att klara de första veckorna i livet.

Direkt efter förlossningen finns en rad olika tillstånd hos barnet som kan kräva direkta åtgärder.

  • Andningen. För tidigt födda barn kan ha det kämpigt att andas själva till en början och då behöver de hjälp. Barnet får då andas i en mask som som heter CPAP (continuous positive airway pressure) eller Neo-puff. Behandlingen trycker ner luft (eller luft uppblandad med syrgas) i lungorna som vidhåller lungblåsorna öppna, annars finns risk att de faller ihop under utandningen.
  • Temperaturen. Det tidigt födda barnet har oftast svårt att hålla värmen vilket är enkelt åtgärdat med en värmelampa eller en värmebädd.
  • Luftfuktighet. De absolut minsta barnen kan behöva ligga i kuvös. Deras hud är mycket tunn och släpper vätska i stor utsträckning. I kuvösen är luftfuktigheten hög vilket förhindrar att barnet torkar ut.

    1024px-Neonatal_Jacoplane.jpg
    Foto av: Jaap Vermeulen

Därtill finns andra förlopp och komplikationer som kan tillstöta under tiden och måste därför följas.

  • Gulsot. Under de första dygnen kan en gul ton utvecklas i barnets hud och ögonvitor. Det är blodrestprodukten, bilirubin, som har en oförmåga att brytas ner i levern som ansamlas hos barnet. Om nivåerna av bilirubin blir för höga kan det skada hjärnan. Som hjälp på traven får barnet genomgå en ljusbehandling som hjälper till att bryta ner bilirubinet. Att barnen genomgår ljusbehandling hos oss är vanligt.

    Jaundice_phototherapy.jpg
    Foto av: Martin Pot
  • Tarminflammation. Ett mycket ovanligt, men fruktat tillstånd är NEC eller nekrotiserande enterokolit. Barnet får ont i magen, kräks och blir allvarligt sjuk. Barnet slår av på andningstaken och bleknar. Orsakerna är inte helt kartlagda.
  • Lågt blodvärde. De barn som är mycket för tidigt födda kan behöva blod. Det lilla barnet har svårt att själva bilda egna blodkroppar.
  • Andningsuppehåll. Ett av de småhyss som de för tidigt födda barnen kan syssla med är att göra små andningsuppehåll som också kallas apnéer. Det är läskigt att stå vid sidan när det händer men det fanns samtidigt en rad olika knep att ta till för att häva andningsuppehåll.
  • Lungkollaps. Även väldigt små barn kan drabbas av lungkollaps, (som jag skrivit om tidigare här. ) Behandlingen är liknande den som är för vuxna.
  • Ökad risk för infektioner. Likväl som de övriga organen är omogna är också immunförsvaret det. Bara på misstanke att barnet har en infektion sätter läkaren in förebyggande antibiotika. En viktig åtgärd för att skydda barnet mot infektioner är god handhygien hos både föräldrar och vårdpersonal.
  • Förändringar i näthinnan i ögonen. Barn som föds före vecka 31 kommer undersökas av en ögonläkare regelbundet. Ögonläkaren letar efter kärlförändringar på näthinnan hos barnet som kallas ROP, eller retinopathy of prematurity. Om förändringar föreligger och upptäcks finns laserbehandling att tillgå som förhindrar att näthinnan lossnar.

Nu vet ni ganska mycket mer om för tidigt födda barn och vad vi gör på neo för att de ska ha samma förutsättningar som alla andra barn. Min uppsats undersöker om svaret till för tidig födsel finns hos mamman. Om det skriver jag i ett senare inlägg.

Vi hörs! Oscar

Snabbfakta om neosar

Fakta:

  • 1 av 20 barn är för tidigt födda (dvs född före graviditetsvecka 37)
  • 1 av 10 barn behöver neonatal specialistvård
  • Att barnen föds för tidigt kan bero på att värkarbetet påbörjas för tidigt (utan orsak), att fostervattnet går eller havandeskapsförgiftning.
  • Prognosen för för tidigt födda barn är god och de flesta barn har samma förutsättningar som fullgångna barn.
  • Om barnet föds i vecka 34 eller tidigare behöver det i regel tillgång till neo-kompetens.

I nästa inlägg skriver jag om VARFÖR barnen är på neo. Oscar

5448521242_1725b458fd.jpg
CC 2.0

Pediatrisk EKG

Hej igen!

Här kommer ett nytt lästips. Den här gången kommer det från Läkartidningen och handlar om EKG-tolkning hos barn. Det som är extra kul är att det är två kollegor från min arbetsplats som är delförfattare till artikeln. Hos väldigt småbarn, typ våra neobarn, är det inte ovanligt med arytmier och andra rytmstörningar. Det tänkte jag skriva mer om i ett kommande inlägg.

Länk till artikeln

abc-14884689097fw.jpg

🏥🌱 Mitt jobb – Neo 👶🏼🍼

Jag har tidigare skrivit att jag jobbar extra på en neonatalavdelning. Jag började i december 2015 och jobbade där hela förra sommaren. Det var inte helt självklart att jag skulle börja jobba just där. När jag började läsa till läkare hade jag en tanke att arbeta med barn, och det har jag fortfarande. Däremot hade jag aldrig tänkt att jag skulle jobba med så små barn som de barn som är för tidigt födda. Så att jag hamnade på neo var nog mer en slump. Jag visste att min granne jobbade på neo och hade det inte varit för henne hade jag inte ens kommit på idéen att jobba just där. Nu när jag gör det tycker jag det är spännande, kul och givande! Barnen är söta, pyttesmå och de gör sällan kraftigt motstånd (t ex vid provtagning eller annan behandling.) På jobbet är det oftast tyst, lite mörkare belysning och i regel ganska lugnt.

Microbiology Techs diagnos samples
PKU-provtagning efter 48 timmar från födseln. (Bild från U.S Air Force photo/Staff Sgt Eric T. Sheler)

De flesta jag möter, både klasskompisar och andra vänner och bekanta privat, reagerar och säger: ”Oj, vad läskigt! De är ju så små! Hur går det egentligen för dom barnen och ligger inte alla barn i stora kuvöser?” Jag brukar svara: ”Nej, det är inte läskigt och ja, de är små. För de flesta baren går det bra och de flesta barn ligger inte i kuvöser.” 🙂

Redan efter några terminen på läkarprogrammet finns möjligheten att arbeta som undersköterska (eller USK som det heter på sjukhusspråk) inom vården.  Det är en strålande möjlighet att få mer erfarenhet av arbetet och rutiner på en vårdavdelning. Olika sjukhus och avdelningar har olika policy för vilken termin man som läkarstudent ska ha slutfört för arbeta som usk. De flesta sjukhus i Stockholm har från termin 4 eller 5.

Jag har fortfarande en tanke att jobba med äldre barn, men det utesluter inte att jobba med prematurer heller. Vägen till att bli neonatolog är bara lite längre än att ”bara” bli barnläkare. Jag tror jag skulle tycka om anestesidelen av de små barnen men det är svårt att svara på det ännu.

Så varför är barnen hos oss på neo? Det får du läsa om i ett kommande inlägg. 🙂

Ha det fint i sommaren! /Oscar