Slutspurt

Hallå!

I förrgår lämnade jag in min uppsats, ”The relationship between anti-PC throughout pregnancy and birth and maternal outcomes”, och jag lovar att ni kan få läsa den om ni vill. 🙂 Jag är stolt över arbetet och jag tycker själv att den blev bra. I början av januari presenterar vi uppsatser för varandra och tills dess kommer jag förbereda en presentation samt skriva en egen reflektion. Reflektionen kommer handla om min egen upplevelse under terminen. Det blir perfekta att pyssla med under jul och nyår. Jag har också tänkt att läsa en bok av Mario Vargas.

På återhörande! /Oscar

IMG_0313.jpg
Bilden är från i somras på min kompis och kollega Vanja!
Annonser

Deadline 😱

Nej, det är inte så farligt som det låter. 🙃 Jag satte en egen deadline för mig själv att vara klar med alla delar i uppsatsen tills i går, 1 december, och jag lyckades. Nästan. Haha! Min idé med att sätta en tidig deadline för mig själv var att jag under december ska ha tid med följande:

  • Redigera, småputsa och fila på innehåll, formuleringar, diagram och grafer
  • Säkerställa att referenserna stämmer
  • Göra uppsatsen snygg estetiskt (om det går)
  • Korrekturläsa
  • Göra en eller två post hoc-analyser i Stata
  • Fila på titel, syfte, slutsatser och sammanfattningen
  • Låta andra läsa min uppsats och komma med feedback
  • Förbereda presentationsmaterial av uppsatsen
  • Öva att formulera mitt budskap med uppsatsen
  • Med mera

Så även om det känns som att jag närmar mig slutet finns det en del kvar att göra. Jag hade ett väldigt bra möte med min handledare i dag och det var mer som en avstämning i hur jag låg till. Hon tyckte jag hade hunnit långt och att det låter som en bra plan av den tiden som är kvar.

För att fira så träffade jag en kompis och käkade lunch. Till efterrätt åt vi saffransvåfflor med lingongrädde. Det var dundergott! Hörs snart igen! /Oscar

IMG_1552.jpg

IMG_1548.jpg

☀️ Halvtid i Florida 🌴

Hej!

Uppsatsterminen bjuder på stort eget ansvar men därmed också stor portion frihet. Jag tycker om båda delarna och jag har jobbat hårt med uppsatsen innan jag åkte till USA. Väl här har jag fortsatt läst in mig på olika studier, redigerat och filat vidare på min text. Dessutom har jag försökt utkristallisera vilka delar jag ska presentera i resultatdelen. Det är svårt att skriva en uppsats och det kräver mycket tankeverksamhet. Det är samtidigt stimulerande att få tänka, lösa problem och lära sig nya saker -hela tiden!

Förra veckan hade vi halvtidspresentationer. Då redovisar man vad man gjort hittills av sitt arbete. Presentationen gick bra och bedömningen från läraren föll väl ut vilket var skönt.

Just nu står jag inför att lära mig en ny statistisk modell som heter Linear mixed model. Den är tydligen väl använd inom epidemiologisk forskning och den tar hänsyn till flera upprepade mätvärden samt om vissa data saknas vid vissa tidpunkter. Jag hoppas på vidare vägledning av min handledare som även hon har stämt av med en statistiker. Det är nog bara så att vi inte gör fel. Jag har själv en plan att jag ska ha ett klart utkast av hela uppsatsen 1a december. Vi får se om jag lyckas. Då har jag ytterligare tre veckor att redigera, putsa och förfina alla delar innan deadline.

Bjuder på en bild från stranden i Florida. 🙂 /Oscar

IMG_1452.jpg

Uppsats: Anti-PC 💉

Hej!

Som jag tidigare lovat ska jag berätta vad min uppsats handlar om. Jag skriver om en vaskulär antikropp som heter anti-PC. Antikroppar finns naturligt i kroppen och produceras av vissa celler (B-celler). Man kan säga att de finns där som ett inbyggt skydd mot olika saker kroppen uppfattar farliga eller främmande. Det finns forskning som har hittat samband mellan kardiovaskulära sjukdomar, hjärtinfarkt och åderförkalkning och låga nivåer av anti-PC. Den forskning som framför allt har gjorts har varit på äldre patienter och patienter med kroniska inflammatoriska sjukdomar (till exempel SLE).

Min uppsats kommer undersöka anti-PC i gravida kvinnor och associera det med olika utfall för barnet och mamman. De utfall jag är intresserad av är om barnet kommer för tidigt (alltså föds prematur), eller om födelseviken blir avvikande eller om mamman måste genomgå ett akut kejsarsnitt. Detta är bara några av de saker som min uppsats kommer att handla om. Det är kul att det finns en koppling till mitt jobb på Neo!

Alla prover är redan insamlade vilket är en stor fördel när man ska skriva en uppsats som bara får ta 20 veckor. Resultaten kommer jag att presentera längre fram. Vi hörs! /Oscar

5448521242_1725b458fd
Foto: Anne Gedde, pic

✌🏼Varför är barnen på neo?👶🏽

I det här inlägget lovade jag att berätta varför vi vårdar för tidigt födda barn (eller fullgångna för den delen) på neo. Neo är förkortat från neonatal och betyder egentligen bara nyfödd. 🌱 I regel är barnen som vi vårdar för tidigt födda och i grunden ofta friska. Men på grund av omognaden hos barnen kan de behöva speciella insatser för att klara de första veckorna i livet.

Direkt efter förlossningen finns en rad olika tillstånd hos barnet som kan kräva direkta åtgärder.

  • Andningen. För tidigt födda barn kan ha det kämpigt att andas själva till en början och då behöver de hjälp. Barnet får då andas i en mask som som heter CPAP (continuous positive airway pressure) eller Neo-puff. Behandlingen trycker ner luft (eller luft uppblandad med syrgas) i lungorna som vidhåller lungblåsorna öppna, annars finns risk att de faller ihop under utandningen.
  • Temperaturen. Det tidigt födda barnet har oftast svårt att hålla värmen vilket är enkelt åtgärdat med en värmelampa eller en värmebädd.
  • Luftfuktighet. De absolut minsta barnen kan behöva ligga i kuvös. Deras hud är mycket tunn och släpper vätska i stor utsträckning. I kuvösen är luftfuktigheten hög vilket förhindrar att barnet torkar ut.

    1024px-Neonatal_Jacoplane.jpg
    Foto av: Jaap Vermeulen

Därtill finns andra förlopp och komplikationer som kan tillstöta under tiden och måste därför följas.

  • Gulsot. Under de första dygnen kan en gul ton utvecklas i barnets hud och ögonvitor. Det är blodrestprodukten, bilirubin, som har en oförmåga att brytas ner i levern som ansamlas hos barnet. Om nivåerna av bilirubin blir för höga kan det skada hjärnan. Som hjälp på traven får barnet genomgå en ljusbehandling som hjälper till att bryta ner bilirubinet. Att barnen genomgår ljusbehandling hos oss är vanligt.

    Jaundice_phototherapy.jpg
    Foto av: Martin Pot
  • Tarminflammation. Ett mycket ovanligt, men fruktat tillstånd är NEC eller nekrotiserande enterokolit. Barnet får ont i magen, kräks och blir allvarligt sjuk. Barnet slår av på andningstaken och bleknar. Orsakerna är inte helt kartlagda.
  • Lågt blodvärde. De barn som är mycket för tidigt födda kan behöva blod. Det lilla barnet har svårt att själva bilda egna blodkroppar.
  • Andningsuppehåll. Ett av de småhyss som de för tidigt födda barnen kan syssla med är att göra små andningsuppehåll som också kallas apnéer. Det är läskigt att stå vid sidan när det händer men det fanns samtidigt en rad olika knep att ta till för att häva andningsuppehåll.
  • Lungkollaps. Även väldigt små barn kan drabbas av lungkollaps, (som jag skrivit om tidigare här. ) Behandlingen är liknande den som är för vuxna.
  • Ökad risk för infektioner. Likväl som de övriga organen är omogna är också immunförsvaret det. Bara på misstanke att barnet har en infektion sätter läkaren in förebyggande antibiotika. En viktig åtgärd för att skydda barnet mot infektioner är god handhygien hos både föräldrar och vårdpersonal.
  • Förändringar i näthinnan i ögonen. Barn som föds före vecka 31 kommer undersökas av en ögonläkare regelbundet. Ögonläkaren letar efter kärlförändringar på näthinnan hos barnet som kallas ROP, eller retinopathy of prematurity. Om förändringar föreligger och upptäcks finns laserbehandling att tillgå som förhindrar att näthinnan lossnar.

Nu vet ni ganska mycket mer om för tidigt födda barn och vad vi gör på neo för att de ska ha samma förutsättningar som alla andra barn. Min uppsats undersöker om svaret till för tidig födsel finns hos mamman. Om det skriver jag i ett senare inlägg.

Vi hörs! Oscar

Snabbfakta om neosar

Fakta:

  • 1 av 20 barn är för tidigt födda (dvs född före graviditetsvecka 37)
  • 1 av 10 barn behöver neonatal specialistvård
  • Att barnen föds för tidigt kan bero på att värkarbetet påbörjas för tidigt (utan orsak), att fostervattnet går eller havandeskapsförgiftning.
  • Prognosen för för tidigt födda barn är god och de flesta barn har samma förutsättningar som fullgångna barn.
  • Om barnet föds i vecka 34 eller tidigare behöver det i regel tillgång till neo-kompetens.

I nästa inlägg skriver jag om VARFÖR barnen är på neo. Oscar

5448521242_1725b458fd.jpg
CC 2.0